Ordens värde. 2967 kr är min blogg värderad till! Tydligen finns det tränade apor på bloggvärde.se som kan räkna ut sådant! Och de har förstås alltid rätt, det vet vi alla…
Nätluffa genom Europa. Snart öppnar ett digitalt bibliotek/museum/arkiv med böcker, filmer, konst från Europas kulturarv. Europeana. Eller, egentligen har det öppnat men blev så välbesökt att sidan kraschade. Inom några veckor ska det vara öppet igen. Där ska man på ett enkelt sätt kunna söka på konst, fotografier, musik och litteratur som är digitaliserad. Nytt och gammalt, från olika länder och på flertalet språk.
Väntar ivrigt!
Tidsmaskin. Det som händer på nätet- stannar på nätet. Det finns en Tidsmaskin där man kan resa tillbaka i tiden på Internet. Skriv in en webadress i sökrutan så är chansen stor att du kan kika på på hur en hemsida såg ut för tio år sedan. Till exempel dn.se eller aftonbladet.se är intressanta. Det kan tyckas inte vara särskilt lång tid sedan, men det har hänt en hel del. LO ville till exempel att det ska bli lika självklart med en dator som med ett kylskåp i varje hem…
Eller har det kanske inte hänt en hel del. På Aftonbladet/98 kan man läsa om hutlösa löner och fallskärmar, om Annika Borg- en präst som kämpar mot kroppsfixeringen, om att Riksbanken vill höja räntan och hur man räddar sina pensionspengar, och på DN/98 står det om börsoro. Jag vet inte om det stämmer, men det låter faktiskt lite välbekant.
Att marknadsföra sig själv. När jag intervjuar någon för att skriva om dem eller deras företag blir jag ofta fylld av energi och värme. Det är väldigt intressant när någon berättar om sig själv, sitt företag och sina visioner och drömmar. Jag vill berätta för andra om hur spännande det är. Då kommer texten nästan av sig själv. Svårare är det att skriva texter för att marknadsföra sig själv, tycker många. Jag är en av dem.
Jag fick en bok av en god vän; ”God ton i sällskapslivet” från 1930. Och nej, jag tror inte det var en fin pik om mina sociala färdigheter….Utan att hon vet att jag tycker det är roligt att läsa gamla texter.
Det är på något sätt trösterikt och skönt att språket lever. Det växer och ändras hela tiden, så det går helt enkelt inte att tröttna på.
Allmänna föreskrifter för umgänget med människor
Det är av största betydelse för en människas fortkoms här i världen att hon förstår att själv göra sig gällande, ty i allmänhet ger den satsen sin giltighet, att var och en gäller endast så mycket, som han själv förmår att låta uppskatta sig till. Man bör därför ej försumma att framhålla sina fördelaktiga sidor, då tillfälle därtill erbjudes, men man bör ej göra detta på ett grovt och i ögonen fallande sätt, vilket mera skadar än gagnar. Man låter endast människorna förmoda att något mera döljer sig hos en, än vad som synes vid första anblicken./…/
(Ur boken ”God ton i sällskapslivet” av Erland Folke, som utgavs 1930 Världslitteraturens förlag, Malmö).
Men visst är innehållet giltigt och aktuellt även nu. Den sköna konsten att marknadsföra sig själv. Lättare sagt än gjort. Hitta balans mellan ödmjuk och världsbäst, veta vad andra uppskattar, och vad man har att erbjuda, och kunna berätta det på ett bra sätt. Hm, jag läser vidare i klokboken, få se om det finns några smarta tips…
Möten. Ibland flyttar jag skrivandet till biblioteket. Det är så fint att sitta framför glasfönstret där solen och det gröna i parken utanför väller in. Och vilsamt med bibliotekssurret och alla böcker runt omkring. Fikabrödet i caféet är också en anledning att arbeta där. I veckan när jag satt där mitt i en text om ”vikten av mental och fysisk avslappning” så knackade en ung kille mig på axeln.
– Du, ursäkta att jag stör men…
Han lutade sig framåt och slog ihop händerna. Ålade sig framåt i fåtöljen och la huvudet på sned.
– Jag måste bara fråga… Jag behöver ett ärligt svar på en fråga. Av någon som inte känner mig?
Jag vred min fåtölj så att vi satt mitt emot varandra och svarade –Jaaa??? Antagligen var min panna ganska rynkad och ögonen smått uppspärrade. Han lutade sig tillbaka i fåtöljen.
– En kompis skrev ett sms som började med ”hej snygging”… Och nu undrar jag… Ja konstig fråga, jag vet. Men…är jag snygg? Alltså jag bara undrar?
Och jag tittade noggrannare på honom. Ja, slät hy och fina drag. Tjockt hår, som säkert tar över en timme att klippa. Visst såg han bra ut. Så det kunde jag ärligt svara. Men finast var kanske hans oförställdhet. Han undrade verkligen. Jag tror inte det var ett försök att göra sig rolig, flirta eller ens fiska efter komplimanger. Utan en ärlig undran. Som vi nog alla haft någon gång. Är jag snygg?
Varm i hjärtat.
Ketchupeffekt är ett ganska uttjatat ord. Men det beskriver och sammanfattar veckan så bra att jag inte kan låta bli att använda det, och trotsa klyschpolisen i mig. Webbyråtexter, litet redigeringsuppdrag för reklambyrå och offertlämnande till annan reklambyrå. Och en hel del mejl, möten och telefonsamtal. Några artiklar har jag också hunnit med, på tema livet, döden, konsten och företagande…