Rewrite the future. Tänk om alla fick lära sig läsa och skriva. Orden är en sån gåva. Att påverka med och berätta. Till tröst. För att lära sig viktiga saker och komma andra nära.
Skolgång även i krig ger en trygg punkt, och framtidstro åt de mest utsatta. Att få gå till skolan, ger normalitet och struktur till barnen. På Rädda Barnens hemsida kan man läsa att 72 miljoner barn i världen saknar möjlighet till utbildning.
Att älska sitt jobb. De senaste veckorna har varit intensiva. Skriva hemsidor och broschyrer. Samarbete med nya och ”gamla” reklambyråer och kunder. Möten. Spännande intervjuer med inspirerade människor. Fler uppdrag ger mer bokföring…man får ta det onda med det goda….
Min första lediga söndag på länge. Och vad gör jag!
Skriver!!!
Rikstermbanken. Det finns som språk i svenskan, som kan vara lika främmande som ett helt annat språk. Byråkratiska till exempel. Eller facknördiska och WOW-iska (World of Warcraftjargong). Har du som jag någon gång varit på en föreläsning i ett ämne du inte ens visste fanns? Som kanske handlade om ”limstrukturers hållfasthet” eller ”chi-squaretest”. Och suttit där och gapat som en fågelholk, helt oförstående. Föreläsningen kunde lika gärna varit på kinesiska eller serbokroatiska.
Rikstermbanken öppnar i mars 2009. I Rikstermbanken kan man få reda på vad termer och begrepp från olika ämnesområden betyder. Fackuttryck, definitioner och krångliga ord som myndigheter ibland svänger sig med, ska man kunna få sig förklarade där. Bra tycker jag!
Krångliga texter. Trots, eller kanske just för, att jag arbetar med text hela dagarna, blir jag irriterad på tillkrånglade texter. Vissa texter måste vara mycket exakta och specifika. Då blir språket svårgenomträngligt för de som inte är kunniga i ämnet. Så är det, och måste vara med. Men många texter är helt i onödan sega att ta sig igenom. Det är en svår och skön konst att kunna leva sig in i sin läsares värld av intresse och begriplighet. Det kan vara svårt att se bortom sin egen kunskap, och förstå vad läsarna kan förstå. Hur mycket, och vad vill och behöver de veta. Bäst är nog att låta några av sina tilltänkta läsare ge synpunkter.
Det finns läsbarhetstest (LIX-test, läsbarhetsindex) som ger en fingervisning om hur lättläst en text är. Jag har testat det på lite olika typer av texter, och tycker att det brukar stämma väl med mitt intryck av texten. Det mäter antal långa ord i procent och hur långa meningarna är. Man kan räkna själv om man har tråkigt. Annars finns det nätvarianter… På till exempel lix.se kan du testa ett urklipp, en hel hemsida eller ett dokument. Testa gärna denna text, eller varför inte hela hemsidan.
Förslag till språklag. Det har gjorts en utredning om ett förslag till en ny språklag, ”Värna språken
– förslag till språklag”. I förslaget kan man läsa en massa spännande om språklighet i Sverige. Om man lyckas ta sig igenom den förstås. Den är inte helt enkel. (Vissa stycken har ett LIX-värde på 73. Viss ironi ligger i att stycket om att den offentliga svenskan ska vare enkel och begriplig ligger på LIX 63…läs mer om LIX här.)
Vad jag förstår går det ut på att svenska ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska kunna användas i alla offentliga sammanhang. Den offentliga svenskan ska vara enkel och begriplig. Alla i Sverige ska ha rätt att lära sig svenska. Men vi ska också värna om minoritetsspråk och rätten att utveckla sitt modersmål (vare sig det är svenska eller ej, antar jag). I förslaget står det att integration och kulturutbyte ska främjas.
Det låter klokt och förnuftigt. Men jag undrar om en lag kan hålla ordning på ett språk. De brukar vara svåra att styra och vill gärna gå sin egen väg. Och samtidigt, är det inte typiskt för svenska språket att blanda och ge? Att låna in ord från andra språk vid behov? Språket är inte ett självändamål, utan ett verktyg för att kunna kommunicera med andra. Det är levande och föränderligt. Nya företeelser kräver nya ord. Och om det finns ord som de flesta använder och förstår, är det inte bättre att använda dem? I stället för att hitta på en svensk översättning som inte känns särskilt naturlig. När personer från olika kulturer möts, lär man och tar intryck av varandra. Det brukar inte ta lång stund innan man tagit till sig av matvanor, tankar och ord från den andra. Jag tror inte det är något som kommer att förtvina svenskan. Snarare utveckla och förändra den. Språk förändras. Så har det alltid varit och alltid kommer att vara.
Tanken med bilderna? Dunkelt eller upplyst kanske? Broar över språkliga oceaner? Eller så tyckte jag texten blev lång och tråkig, och ville liva upp den lite….
Tala är silver, tiga är guld. Nej, det gäller inte längre. Inte i bloggarnas värld i alla fall. Det räckte med att snåla på blogginläggen några dagar, så sjönk värdet på bloggen.
Under pluggeritiden hörde jag att amerikanska sociologer fick betalt per ord när de skrev böcker. Vet inte om det stämmer. Men sant är att deras meningar ofta pågår i all oändlighet. De radar gärna upp ett tåg av synonymer, utbytesord, liktydingar och olika sätt att säga precis samma sak. Tänk om de skulle börja blogga, kanske vore det mer lönsamt för dem än sociologi? Bloggeri och sociologi. Nästan samma sak….
